litengastricpatient

Come out darkness, bring everyone you know because I'm not running, I'm not scared and I am waiting well prepared

I'm in the war of my life at the door of my life
My time is up, I am out of time and there's no where to run away
I've got a hammer and a heart of glass and know I got to know which walls to smash!
I've got no choice but to fight until it's done, No more suffering, No more pain, Never again

Också var man tillbaka på ruta 1.  Jag springer visst det, jag har inte slutat springa och är fantamej inte välförberedd för något! Allt är enklare när man är på flykt "In the war of my life"

Jag börjar undra om det är en försvarsmekanism jag använder mig av?
"skapa distans och slipp bli lämnad" Målar hellre upp något som jag kan skaka axlarna för och inte låta mig bli indragen för långt. Men vad händer när jag förvirrar mig själv och kanske inser där finns något? Ja då tvekar jag och låtsas som att jag vill inte för då slipper jag engagera mig alldeles för mkt! I'm a messed up kid som hellre lämnar än blir lämnad, thanks big D för det!